Prematurmånaden!


För er som är nya här på min blogg så föddes vår lille kille en månad för tidigt. Han var då ganska liten och dessutom va han inte "klar" utan har genomgått två operationer och är nu en liten kille som dessutom utreds nu om det är något fel på hans lungor då han har svårt med andningen (vi misstänker dock och "hoppas" på astma). För oss var det en riktigt tuff start, framför allt för Ossian och Tyra! Men tänk då alla barn som föds ännu tidigare! Tycker detta är en kampanj som man verkligen borde stödja! Oavsett om du har eller känner något prematurbarn eller bara vill stödja dessa små liv!




Den 17 november är den internationella prematurdagen och uppmärksammas för första gången nu år 2010. Hela november månad skulle kunna bli en tid för ökad medvetenhet om våra älskade prematurbarn och om våra hjärtefrågor angående neonatalvård. Bär bandet så att det syns och berätta för alla som undrar vad den står för.

Pinsen är i metall och är 2,5 cm hög. På baksidan finns ett stift med ett s.k. butterfly-lås. Den kostar 50kr!



Hoppas du köper ett band på Pytteliten eller tradera och att vi tillsammans kan hjälpa! November är prematurmånaden!




Om du vill beställa åt din förening för vidareförsäljning så kontakta Pytteliten för mer information.

http://shop.textalk.se/se/article.php?id=8889&art=5967580


Dessa bilder är lånade från google:

Artikeln i SLA

För er som inte har SLA eller missade den i går, vi var alltså med i tidningen och här är artikeln



Läkaren tyckte att barnet som Patricia Axelsson hade i magen, och som skulle födas fyra veckor senare, var för litet och hon förlöstes snabbt med kejsarsnitt. Men fostermätningarna visade sig vara fel – ut kom en pojke på 2,5 kilo.
Ossian är i dag fem månader och mår utmärkt och älskar att kramas med storasyster Tyra, snart tre år. Fast han är ganska liten eftersom han föddes en månad för tidigt – det kan ta ett tag innan han kommer i kapp.
Det som hände i mars när han kom till världen vet han inte mycket om, men mamma Patricia Axelsson och pappa Fredrik Klint har funderat desto mer.
Anmält till patientnämnden
I dag har hon också anmält ärendet till patientnämnden.
-Det hjälper ju inte mig, men jag hoppas att man ser över rutinerna. Det här handlar inte om kritik mot någon enskild person.
När Patricia väntade Ossian visste hon att han låg med rumpan ner och att man skulle försöka vända honom i magen när hon var i den 34:e graviditetsveckan.
-Men personalen tyckte då att han var för liten för att klara en vändning, han vägde cirka 1,9 kilo enligt beräkningarna. Istället bestämdes det att vi skulle komma till KSS varannan eller var tredje dag i två veckor för att kontrollera hans tillväxt.
-Flödet i navelsträngen mättes, moderkakan, hjärtljud och fostervattenmängd kontrollerades och barnet mättes. Vi skulle vid varje besök få träffa samma barnmorska och läkare, vilket vi tyckte lät så bra.
Nu blev det inte så och kanske var det just det som ledde till att Ossian togs ut en månad för tidigt.
Olika läkare vid besöken
-Vi fick träffa fem olika läkare vid mätningarna och det säger sig självt att alla inte mäter på exakt samma sätt, vilket gör att det kan bli fel. Vid det femte besöket stod det klart att Ossian på tio dagar hade gått ner 100 gram och då blev det bråttom.
Och trots att Patricia redan när hon tidigare i graviditeten fick veta att Ossian låg med rumpan ner, var tydlig med att hon inte ville vara med om kejsarsnitt, så var det precis så det blev. Bara några timmar efter beskedet om hans viktnedgång förlöstes hon med kejsarsnitt.
När Ossian kom ut vägde han nästan 2,5 kilo, 40 procent mer än beräknat och han mådde hur bra som helst. Men den för tidiga födelsen gav honom problem.
-Han har opererats två gånger då han fick ljumskbråck, något som ofta drabbar för tidigt födda pojkar. En enkel operation i sig men att ge så små barn narkos är alltid en risk.
Patricia var självklart överlycklig att Ossian mådde bra när han föddes och att han var mycket större än läkarna trodde han skulle vara.
Sluppit operationerna
-Det kändes som att alla bara tyckte att vi skulle vara glada över det, vilket vi givetvis är, men ingen har sagt något om att mätningarna blev helt fel.
-Vi visste att felmarginalen var på tio procent, men att det kunde bli 40 procent fel känns så konstigt. Jag tänker på att han kunde legat kvar fyra veckor till i magen och växt till sig och kanske därmed sluppit operationerna. Och jag hade sluppit kejsarsnittet som ju trots allt är en stor operation som skapar en mängd praktiska problem efteråt.

Svårt att fatta...

Har redan lite svårt att inse hur liten våran lille prins var när han föddes... Men denna bilden kan i alla fall förklara att han växer =)