Inte varje dag man får säga god morgon till Foppa!

Jag är så jäkla avundsjuk på mig själv! Kan fortfarande inte fatta! Kollar på bilderna och filmklippet om och om igen. För mig är detta bland det största som hänt mig. Helt klart topp fem av dagar i mitt liv!
I går var jag uppbjuden till Ö-vik av Modo och Peter. Detta efter att de sett min önskan på Ung Cancers önskelista. Vi fick se den underbara hyllningen till Foppa då de hissade hans tröja i taket och sedan fick vi gå upp till hans loge och träffa honom. Där var även hela fam Forsberg, Sundin, Prins Daniel, Salomonsson mm mm
Jag kan verkligen inte beskriva känslan! I över 20 år har jag drömt om detta och nu har jag verkligen träffat honom. Fokus låg väldigt mycket på att hålla mig från att svimma eller gråta.
Peter är för mig, och för många andra, den absolut största inom alla kategorier genom alla år! Å jag har träffat honom! Jag har fått hans autograf och jag har fått kramar av honom. Christoffer har dessutom fått order av honom att ta hand om mig. Ingen säger väl emot Foppa!?
Peters vinnarskalle är verkligen något som imponerar på mig och den vinnarskallen inspirerar många till att kämpa för olika mål. Mitt mål att kämpa mot är ganska givet och han blev glad (sa han i alla fall) av att höra att han inspirerar till så mycket mer än att bara vinna i hockey. Kvällens citat från Peter i hans tal: "Jag ville egentligen inte vara bra, det var egentligen bara att jag hatade att förlora!"
Inte nog med att jag hade en helt underbar kväll i går. Vi bodde i natt på samma hotell och i morse åkte vi ihop från Ö-vik till Stockholm. I dag var jag lugnare vilket var väldigt skönt. Så i dag kunde vi småprata mer och han är en sån jäkla jordnära och fin människa! Flyget upp delade vi med Prins Daniel men resan hem delade vi med Kung Foppa!
 
 
 
 
 
 
 

Ung cancer

I dag var de äntligen dags för första medlemsträffen med Ung Cancer i Skövde. De känns så jäkla bra att göra något bra av skiten man hamnat i!
 
Syftet med Ung Cancers medlemsträffar är att skapa en kravlös mötesplats där samtalet och mötet mellan medlemmarna är i fokus, därför hålls träffarna oftast över en fika eller liknande.
Vi anordnar regelbundna träffar för både drabbadmedlemmar och anhörigmedlemmmar. Ung Cancer har utbildade medlemmar som ansvarar för träffarna. De som håller i drabbadträffarna har/har själva haft cancer och de som håller i anhörigträffarna har alla en närstående som är/har varit sjuk. Varje år anordnas en jul- och en sommaravslutning.
Alla som är medlemmar i Ung Cancer är välkomna på träffarna och det är bara att dyka upp precis som man är. Ung Cancer står för alla kostnader kring medlemsträffarna.
 
 

Mellokrönika del 3

Wow! Till och med jag skulle mer än gärna kunna tänka mig att spendera en kväll vid en brasa i en kåta om Jon-Henrik var där med sin jojk! Så oerhört stort! Så oerhört mäktig och fin!

Jag skulle nog kunna göra en hel krönika om bara Jon-Henrik och hans underbara jojk. För helt ärligt så bestod väl denna deltävling av sex förband och sedan ett storslaget huvudnummer med Jon-Henrik. Jag tycker det vore så fint om vi skickade ett riktigt ursvenskt nummer till Eurovision. Detta är helt klart en av mina absoluta favoriter till att vinna finalen. Jag är dessutom väldigt glad att mina tippningar äntligen går in. För nästa vecka måste min favorit gå vidare!

När det gäller de andra låtarna så var det väl ingen som var dålig men heller ingen som ens var i närheten av att hota Jon-Henrik. Isa som knep den andra finalplatsen var en liten poppig färgklick som spred glädje och gav liv till de annars ganska platta och raka bidragen.  Flera av låtarna var dessutom väldigt svårbegripliga. Texten till Insomnia kändes lite udda. Hur gick snacket tro när de skrev den? ”Vi tar ett udda ord som låter coolt bara och så lägger vi till lite rader runt om!” Kristin Amparos låt har hyllats väldigt nu innan av kritiker och den har jämförts med andra stora schlagerballader så som Moving on. Men de är inte snällt mot Sarah Dawn Finer! Det händer ingenting i I See You.
Andreas Weises låt var ganska medryckande men diskussionen i soffan i kväll mellan mitt mellosällskap var vad han egentligen ville med texten. Var han förbannad eller ville han hylla någon? Att Ellen Benediktsson åkte ut tyckte jag var lite kul. Ja, jag är lite skadeglad. När någon verkar så självsäker och kaxig tycker jag det är kul när de får tryckas till lite. Självsäker med ödmjukhet är en bättre kombination. Andreas Johnson tyckte själv att detta var den bästa låten han varit med i mello med. Jag kommer nu ca en halv timme senare knappt ihåg den ens. Så tyvärr kan jag inte hålla med.

Men sen måste jag undra lite över öppningsnumren i deltävlingarna. Borde inte de vara pampiga? En riktig rivstart liksom! Kändes väldigt lamt i dag. Men programledarna är verkligen grymma! Tycker vi kan köra något vartannat år system med Sanna & Robin och Gina & Sarah Dawn Finer.

Men kvällens gåshud och myskänsla är självklart Jon-Henriks Jag är fri (Manne leam Frijje)! Längtar till finalen! Men först ska jag och dottern ladda för en underbar kväll med goa vänner i Örebro där jag äntligen ska få höra en låt igen som jag väntat på i ett halvår!