Inte varje dag man får säga god morgon till Foppa!

Jag är så jäkla avundsjuk på mig själv! Kan fortfarande inte fatta! Kollar på bilderna och filmklippet om och om igen. För mig är detta bland det största som hänt mig. Helt klart topp fem av dagar i mitt liv!
I går var jag uppbjuden till Ö-vik av Modo och Peter. Detta efter att de sett min önskan på Ung Cancers önskelista. Vi fick se den underbara hyllningen till Foppa då de hissade hans tröja i taket och sedan fick vi gå upp till hans loge och träffa honom. Där var även hela fam Forsberg, Sundin, Prins Daniel, Salomonsson mm mm
Jag kan verkligen inte beskriva känslan! I över 20 år har jag drömt om detta och nu har jag verkligen träffat honom. Fokus låg väldigt mycket på att hålla mig från att svimma eller gråta.
Peter är för mig, och för många andra, den absolut största inom alla kategorier genom alla år! Å jag har träffat honom! Jag har fått hans autograf och jag har fått kramar av honom. Christoffer har dessutom fått order av honom att ta hand om mig. Ingen säger väl emot Foppa!?
Peters vinnarskalle är verkligen något som imponerar på mig och den vinnarskallen inspirerar många till att kämpa för olika mål. Mitt mål att kämpa mot är ganska givet och han blev glad (sa han i alla fall) av att höra att han inspirerar till så mycket mer än att bara vinna i hockey. Kvällens citat från Peter i hans tal: "Jag ville egentligen inte vara bra, det var egentligen bara att jag hatade att förlora!"
Inte nog med att jag hade en helt underbar kväll i går. Vi bodde i natt på samma hotell och i morse åkte vi ihop från Ö-vik till Stockholm. I dag var jag lugnare vilket var väldigt skönt. Så i dag kunde vi småprata mer och han är en sån jäkla jordnära och fin människa! Flyget upp delade vi med Prins Daniel men resan hem delade vi med Kung Foppa!