Jobbigt, deppig, besviken...

Usch i dag är ingen bra dag! Är en sån där dag då jag grubblar och tar allt personligt!!!
 
Är ett tag sedan sist nu och får väl göra en sån där lite uppdatering igen...
Provsvaren
I måndags var jag hos läkaren och fick provsvaren. Å som tur var så hade inte cancern spridit
sig som jag var lite nervös för. Så det var jätteskönt!!! Men resultatet var att min kropp bildar antikroppar mot mina egna hormoner i sköldkörteln så min ämnesomsättning är alldeles för låg. Det gjorde att jag fick svar på många av mina frågor... Så de fanns svar på varför jag varit så trött, vikten gått upp å ned som en berg o dalbana, humöret lika så... Så nu ska jag äta mediciner för resten av livet. Skulle tydligen bli en tuff tid de första innan man fått in rätt dosering och kroppen landat men sedan skulle det inte märkas mer än att man knaprar tabletter. Kunde dock tydligen ta väldigt lång tid innan man fått ordning på de. Ska vara på sjukhuset en dag i månaden i alla fall något år framöver... Har börjat med tabletterna och kan säga att hormonerna spelar mig värre spratt just nu än när jag var gravid... Känslig som ...
 
Adventsmys
I onsdags åkte våra små hjärtan till sin pappa och Tyra undrade sååå hur det skulle bli med adventspyntet så vi tjuvstartade och gjorde adventsfint redan förra helgen. Så mysigt att se deras förväntan och längtan inför jul! Blir ju inte samma sak i år när man inte har de små hemma hela tiden, men vem har sagt att man inte kan fira första advent i förväg/efterskott??? Ingen ide att sitta och tända adventsljusstaken i min ensamhet.
 
Ärligt eller artighetsfras?
Vet e fasen hur man ska svara? Jag har ju världens sämsta pokerface och har skitsvårt för att låtsas. Vet inte vad man ska svara när folk frågar "Hur är det?". Tror jag ska börja svara med en följdfråga. "Ska jag svara ärligt eller var det en artighetsfras?"
 
Mitt 30-årspartaj
Vet inte hur jag ska skriva för att det inte ska uppfattas fel... Är så jäkla besviken och ledsen. Hade sett fram emot ett riktigt kul 30-årskalas. Men så fyller man år två veckor innan jul och alla har fullt upp... Kunde inte mamma och pappa planerat mig lite bättre??? Ska jag "bli lidande" för att jag fyller år innan jul? De e ju inte direkt så jag valt de själv?? Fatta mig rätt nu... Jag förstår att det är mycket innan jul och de flesta förstår jag! Har ju själv hur mycket som helst uppbokat. Men när inte ens stora delar av min familj kommer "för det är så mycket innen jul"!!! Då blir jag besviken. Jag fyller liksom 30 en gång å jag har inte firat min födelsedag sedan jag fyllde 24 för alla har alltid så mycket att göra... De e ju ingen nyhet direkt att jag fyller 30 nu...
Just när man sett fram emot något å de inte blir så... Blir så jäkla ledsen...