Som flera säkert redan misstänkt så är det så att jag och Fredrik ska gå i sär. Vi är absolut inte osams vilket är jätteskönt och vi är båda överens om detta beslut. Klart det är jäkligt tufft men känns som om det blivit ett lugn över oss båda nu när vi kommit fram till detta beslut. Vet egentligen inte vad jag ska skriva då det rör mer än mig, men svårt att inte skriva något alls... Bloggen är ju om mig och mina dagar och detta tillhör nu tyvärr mina dagar... Inte riktigt sånt man drömmer om... Har ju alltid drömt om min lilla kärnfamilj i den rosa bubblan men tyvärr sprack den. Jag tror detta kommer att bli det absolut bästa och vi vill båda två allas bästa i detta så det känns rätt ok trotts omständigheterna.
Jag och barnen kommer att flytta in till Blikstorp (2 km här ifrån) till ett parhus. Vi ska börja med att testa växelvis boende för barnen och se hur det fungerar för dem. Nu gäller det att fokusera på det positiva och se framåt. Kan väl ärligt säga att det är lite för mycket för mig nu och jag har nog varken fattat att jag är "sjuk" eller att vi ska flytta isär, men det kommer väl senare... Kommer väl en stor käftsmäll när man sitter ensam i parhuset första dagarna utan barnen...